Både vuxna och barn behöver sova för att kroppen ska kunna återhämta sig och må bra. Att sova på natten hjälper kroppen och hjärnan att bearbeta det de varit med om under dagen. När vi får för lite sömn ökar risken för att drabbas av olika sjukdomar och psykisk ohälsa. Vårt immunförsvar fungerar sämre när vi sover dåligt och det gör oss mer mottagliga för virus och bakterier.

Det har även visat sig att vi klarar av att hantera livets svårigheter och stress bättre när vi sover gott och är utvilade. Det finns alltså många argument till varför vi behöver skapa goda rutiner för god nattsömn.

Hur mycket behöver vi sova?

När vi sover går kroppen igenom olika sömnfaser som är viktiga för att vi ska må bra och fungera som vanligt. Först somnar vi och hamnar i en lätt sömn. Då börjar kroppen slappna av och hjärnan tränar bland annat på saker vi lärt oss med kroppen, som att cykla eller åka skidor.

Efter det kommer djupsömnen. Den hjälper oss att komma ihåg sådant vi lärt oss under dagen, till exempel fakta och annat vi kan förklara med ord. Kroppen får också vila och återhämta sig ordentligt.

Sen kommer REM-sömnen, alltså drömsömnen. Då drömmer vi ofta och hjärnan bearbetar känslor och händelser från dagen.

En sömncykel är ungefär 90 minuter lång och man går igenom flera sådana varje natt. I början av natten får man mest djupsömn och senare mer drömsömn.

Om man bara sover fyra timmar får man inte tillräckligt mycket drömsömn, och då kan man känna sig trött och ha svårare att koncentrera sig dagen efter.

Vuxna brukar behöva mellan sju och nio timmar. När man blir äldre kan det ofta räcka med sex timmar. Barn och ungdomar kan behöva mer. Läs mer om barns sömn i olika åldrar.

Varför är det bättre att sova på natten än på dagen?

Människans inre klocka, vår dygnsrytm är naturligt inställd på att vara vaken när det är ljust och sova när det är mörkt. Detta styrs av hormoner som melatonin och kortisol.

Enligt en studie som Folkhälsomyndigheten gjort är det vanligare med sömnbesvär under årets mörka period och i samband med vistelse i dagsljusfattiga
miljöer. Studien visar att vi behöver vistas i dagsljus för att hålla igång vår biologiska dygnsrytm.

Denna dygnsrytm ger nattsömnen tre huvudsakliga fördelar:

• Maximerad återhämtning: Hjärnan går djupare in i dygnsrytmens återhämtningsfaser. Det stärker immunförsvaret, reparerar celler och bearbetar intryck.
• Hormonell balans: I mörker producerar kroppen sömnhormonet melatonin. På dagen är ljusnivån för hög, vilket i stället stimulerar vakenhetshormoner som kortisol.
• Biologisk kontinuitet: Att följa dygnets ljus ger stabilare sömncykler, medan dagssömn ofta blir mer ytlig och fragmenterad

Källor

1177.se

Hjärnfonden.se

Folkhälsomyndigheten